Låt oss prata om skavet – eller är det för obekvämt?

Låt oss prata om skavet – eller är det för obekvämt? Det är lätt att bli berusad av AI:s exponentiella utveckling. Jag med. Men mitt i allt glitter glömmer vi bort det viktigaste datat: skavet. Det som är ologiskt. Segt. Fyrkantigt. Det som får folk att skrika in i ett stängt kommentarsfält. Min idé är enkel: Varje myndighet, FB-sida och kontaktcenter borde ha en digital soptunna. En plats där man internt får kritisera det som visas externt. En app för skavet. Inte fler smileys. Inte en utvärdering man ändå inte tror på. Utan en strukturerad plats för ilska, frustration och "det här är ju helt jävla tokigt". Varför är detta en AI-fråga? För att vi faktiskt kan bygga det. LLM:er kan indexera, kategorisera och prioritera skavet i realtid. Men här är det obekväma: De flesta plattformar gör tvärtom. De filtrerar bort ilskan. De stänger ner kommentarsfält. De booster det som är snällt eller meningslöst. Och de som filtreras bort? De får inget svar. Kanske just de behöver bemötas allra mest. Så här blir det svårt att stoppa mig: Om du tar bort det här inlägget – bevisar du bara min poäng. Att system hellre tystar skavet än lyssnar på det. Jag behöver inte älska systemen. Jag behöver bara förstå dem tillräckligt för att bita hål i dem. Frågan till AI Sverige: Bygger vi bara smartare filter – eller vågar vi bygga en soptunna?