AI, jobb och den stora kalkylen: Vem skapar morgondagens köpkraft?

DET STORA RÄKNEFELET OM JOBBEN Det finns en mening jag hör allt oftare: ”AI kommer göra oss mycket effektivare.” Det kan mycket väl vara sant, men varje gång jag hör den saknar jag en fråga: Effektivare på vad? För ett företag är kalkylen ganska enkel. Om en uppgift idag kräver tio människor och samma uppgift imorgon kan göras av två människor och ett AI-system, har kostnaden sjunkit. På företagets kalkylblad ser det rationellt ut. Och det kan det vara. Problemet börjar när vi tar en kalkyl som fungerar för en aktör och utan vidare antar att den fungerar för hela systemet. Det är ett klassiskt tankefel. Det som är rationellt för delen behöver inte vara rationellt för helheten. Ekonomier består av återkopplingar. → Företag betalar människor → Människor köper saker av företag Företagen använder intäkterna för att investera, producera och betala människor. → Pengar → arbete → varor och efterfrågan går runt i samma system. Det är därför jag tycker att diskussionen om AI och jobb ibland börjar i fel ände. Vi frågar: → Hur många människor kan vi ta bort ur produktionen? → Vi glömmer att samma människor finns på andra sidan ekvationen. Som kunder: → En AI köper inte kaffe på väg till jobbet → Den hyr ingen lägenhet → Den klipper sig inte → Den går inte på restaurang → Den tar inte med barnen på bio → Den beställer inte pizza en trött torsdag. Det gör människor. Naturligtvis betyder det inte att varje jobb måste bevaras. Teknik har förändrat arbete i århundraden. Produktivitetsökningar kan skapa billigare varor, nya företag, nya yrken och sådant vi idag inte ens har namn på. Det är inte förändringen jag ifrågasätter. Det är bokföringen. För om vi räknar hem produktivitetsvinsten på ena sidan måste vi också fråga vad som händer på den andra. Jag brukar skriva problemet så här: Systemvinst ≠ Företagsvinst → Inte därför att företagsvinster är dåliga → Utan därför att de mäter en del av systemet Om företag A kan producera samma sak billigare gör företag A något rationellt. Om företag B kan göra samma sak måste företag B sannolikt reagera. Och om tusentals företag samtidigt behöver färre människor uppstår en fråga som inget enskilt företags kalkylblad kan besvara: → Varifrån kommer morgondagens köpkraft? Det finns många möjliga svar. → Nya arbeten → Kortare arbetstid → Högre löner i andra delar av ekonomin → Billigare varor → Nya former av ägande eller fördelning → Helt nya marknader. Jag vet inte vilket svar som kommer dominera. Men frågan försvinner inte för att vi lämnar den utanför kalkylbladet. Det här är egentligen inte argument mot AI. Om en maskin kan göra monotont, farligt eller meningslöst arbete åt oss tycker jag att utgångspunkten borde vara: Fantastiskt. Men då kommer den mycket större frågan. Vad frigör vi människan till? Det är där jag tycker att vår diskussion om effektivisering fortfarande är märkligt primitiv. Vi mäter gärna hur många arbetstimmar tekniken kan ta bort. Vi är betydligt sämre på att mäta vad de frigjorda timmarna ska bli. → Mer arbete? → Mer konsumtion? → Mer vinst? → Mer tid? → Mer omsorg? → Mer skapande? → Mer liv? Det finns ingen naturlag som bestämmer svaret. Det är ett val vi bygger in i systemet. Och därför är min största oro inte att AI blir för effektiv. Det är att vi använder en oerhört kraftfull teknik för att optimera en gammal ekvation. Det vore ungefär som att bygga en bil som automatiskt monterar av sina egna hjul i 120 kilometer i timmen eftersom beräkningen visar att lägre vikt ger lägre bränsleförbrukning. På kalkylbladet ser det ut som effektivisering. I diket ser vi ett större systemproblem. Så jag skulle vilja byta ut en av de vanligaste frågorna i AI-debatten. Inte bara: → Hur mycket arbete kan AI ersätta? Utan: → Vad vill vi att all denna nya produktivitet ska köpa oss? För om mänskligheten lyckas bygga maskiner som kan göra mer av arbetet åt oss och slutresultatet ändå blir att människor får mindre tid, mindre trygghet och mindre plats i samhället – då var det kanske inte intelligensen i maskinen som var problemet. Då räknade vi helt enkelt på fel sak. PS! Nu under hösten har AiNNOVA ett unikt erbjudande utöver vår ordinarie verksamhet. Du kanske driver företag. Du försöker hinna med, fatta kloka beslut och förstå vad all den där AI:n egentligen kan göra för dig. Fyll korgen eller häng med på något annat äventyr – Lufta huvudet – Få grepp om AI https://annamalmberg2.github.io/ainnova-host-i-skogen